Hoppa till innehållet

GD 66

Från Wikipedia
GD 66
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKusken
Rektascension05t 20m 38,31 s[1]
Deklination+30° 48′ 24,1 ″[1]
Skenbar magnitud ()15,56[1]
Stjärntyp
SpektraltypDA 4.1[2]
U–B-0,59
B–V+0,22[1]
VariabeltypPulserande vit dvärg[3]
Astrometri
Radialhastighet ()+39,46[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +57,213 ± 0,045[2] mas/år
Dek.: -122,348 ± 0,0309[2] mas/år
Parallax ()17,5116 ± 0,0387[2]
Avstånd186  (57 pc)
Absolut magnitud ()+12
Detaljer
Massa0,64 ± 0,03[5] M
Temperatur11 980[6] K
Ålder1,2 - 1,7 ± [5] miljarder år
Andra beteckningar
2MASS J05203829+3048239, V361 Aurigae, WD 0517+30, WD 0517+307, Gaia DR2 3446909137068558464, Gaia DR3 3446909137068558464[2]

GD 66 är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Kusken som också har variabelbeteckningen V361 Aurigae.[2] Den har en skenbar magnitud av ca 15,56[1] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,5 mas,[4] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 186 ljusår (ca 57 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 40 km/s.[4]

GD 66 är en blå till vit dvärgstjärna av spektralklass DA4.1.[2] Den har en massa som är ca 0,64[5] solmassa och en effektiv temperatur av ca 12 000 K.[6]

Ljuskurva för GD 66, plottad från Fontaine et al. (1985)[7]

GD 66 är en pulserande vit dvärg av typ DAV, med en extremt stabil period. Små variationer i pulseringsfasen ledde till teorin att stjärnan är omkretsad av en gigantisk exoplanet som gjorde att pulseringarna blev fördröjda på grund av det varierande avståndet till stjärnan som orsakades av reflexrörelsen kring systemets masscentrum.[3] Observationer med Spitzerteleskopet misslyckades att direkt upptäcka planeten, vilket satte en övre gräns för dess massa på 5–6 Jupitermassor.[5] Undersökning av ett separat pulseringsläge visade tidsvariationer i motfas med variationerna i det ursprungligen analyserade pulseringsläget.[8] Detta skulle inte vara fallet om variationerna orsakades av en planet i omloppsbana och därför måste tidsvariationerna ha en annan orsak. Detta visar på de potentiella riskerna med att försöka upptäcka planeter med hjälp av pulseringstid för en vit dvärg.[9]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, GD 66, 6 mars 2023.
  1. ^ [a b c d e] "V* V361 Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2008-12-19.
  2. ^ [a b c d e f g] GD 66 (unistra.fr). Hämtad 2023-03-23.
  3. ^ [a b] Mullally, F.; et al. (2008). "Limits on Planets around Pulsating White Dwarf Stars". The Astrophysical Journal. 676 (1): 573–583. arXiv:0801.3104. Bibcode:2008ApJ...676..573M. doi:10.1086/528672. S2CID 123684051.
  4. ^ [a b c] https://www.universeguide.com/star/124166/gd66. Hämtad 2023-03-23.
  5. ^ [a b c d] Mullally, F.; et al. (2009). "Spitzer Planet Limits around the Pulsating White Dwarf GD66". The Astrophysical Journal. 694 (1): 327–331. arXiv:0812.2951. Bibcode:2009ApJ...694..327M. doi:10.1088/0004-637X/694/1/327. S2CID 16241754.
  6. ^ [a b] Bergeron, P.; et al. (2004). "On the Purity of the ZZ Ceti Instability Strip: Discovery of More Pulsating DA White Dwarfs on the Basis of Optical Spectroscopy". The Astrophysical Journal. 600 (1): 404–408. arXiv:astro-ph/0309483. Bibcode:2004ApJ...600..404B. doi:10.1086/379808. S2CID 16636294.
  7. ^ Fontaine, G.; Wesemael, F.; Bergeron, P.; Lacombe, P.; Lamontagne, R. (July 1985). "The demise of mode identification in the pulsating DA white dwarf GD 66". The Astrophysical Journal. 294: 339–344. Bibcode:1985ApJ...294..339F. doi:10.1086/163301. Hämtad 2 november 2021.
  8. ^ Hermes, James J. (2013). Complications to the Planetary Hypothesis for GD 66. AAS Meeting #221. American Astronomical Society. Bibcode:2013AAS...22142404H.
  9. ^ Hermes, J. J. (2012). 8 Years On: A Search for Planets Around Isolated White Dwarfs (PDF). Planets around Stellar Remnants. Arkiverad från original (PDF) 2014-12-27.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]